Att möta Gud.
Jag träffade Gud på tåget idag.
Eller hela vagnen på roslagsbanan mot österkär kl 23.35 fick träffa Gud.
En stor, glad persisk kvinna i medelåldern. Gud.
Först höll hon på att ramla över mig, hon tittade på mig och sa: Du är så vacker.. Vem är din själ NU?
jag svara ngt i stil med; ha ha... eh, mig själv förhoppningsvis?
Gud: Puss och kram på dig!
Sen titta Gud på S och sa: irani? Kurd? Iraki? (kort sammanfattat)
S svara, brasilien. (Vilket iof är en lögn, OCH det visste Gud, då hon senare på resan snackade persiska med S)
Gud: Åh, är dom lite kända för sin fotboll?
Sonja: ah, lite..
Gud: Okej!
Sen satte hon sig ned längst bak, sen när tågchauffören kom så tror jag minsann han lät henne pussa honom?!
Hon kom tillbaka sen och frågade S vilken religion hon hade just nu, när hon satt här på tåget.
S svarade att hon var ateist och först var det bra, sen ändrade hon sig och sa att när hon sen hade dött, så ska hon säga GUD och då kommer hon uppenbara sig för henne och hon kommer att återuppstå.
haha det slutade med att hon ställde sig och sa till hela vagnen att Gud älskade oss alla svenskar och att vi var dom bästa på hela jorden and so on haha.
Så kom jag att tänka på en sak, tänk OM hon verkligen hade varit Gud då?
Då har alltså en hel vagn med svenskar suttit och hånat och skrattat åt henne.
Jag menar, hur bra kan det vara på en skala?
Att håna och skratta åt Gud när hon berättar hur bra vi svenskar är och hur stolt hon är över oss?
Den ända som inte blir straffad är fan jag.
Jag älskade henne.
Snart ska jag börja göra mig i ordning för att åka in mot stan.
Ikväll ska vi ha Adventsmiddag, det blir jag, lilla L, Natacha och förhoppningsvis söta C.
Igår kollade jag på en asrolig film, den hette Smiley Face haha.
Det var länge sen jag skrattade så mycket haha.
Nu har det 11 dagar gått...
Kommentarer
Trackback
